En gång i tiden la ni tid och kraft på att ta fram en grafisk profil med en röd tråd som speglade verksamheten. Den skulle skapa igenkänning och underlätta arbetet med att skapa kvalitativ kommunikation. Hur länge sen var det nu? Hoppsan, det var visst ett tag sen. Vad har hänt med verksamheten sedan dess? Branschen, marknaden, omvärlden? Och vad har hänt i medielandskapet? Det är – törs vi lova – dags att stämma av hur aktuell och funktionell den grafiska profilen är, och om den behöver uppdateras. Tänk digitalt, tänk tillgängligt, gör den överskådlig och webbaserad. Och sist men inte minst: förankra den.
De visuella intryck som vi möter har blivit fler och fler; därmed har betydelsen av att hålla ihop den visuella kommunikationen ökat. Att kommunicera utifrån en grafisk profil bygger både förtroende och varumärke. Att ta hand om profilen och hålla den uppdaterad bygger vidare på förtroendet. Utvärdera den grafiska profilen med ett till två års mellanrum, för att se om något behöver justeras eller utvecklas.
Många grafiska profiler skapades när trycksaker fortfarande dominerade och anvisningar för webben är därför ofta löst infogade. Idag behöver du inte tänka digitalt också, du behöver tänka digitalt i första hand.
Den grafiska profilen ska göra sig bra på webben och sociala kanaler. Allt ska dessutom se bra ut både på stor och liten skärm.
En logotyp som kan inneslutas i en fyrkant är anpassad för digital kommunikation och fungerar i olika kanaler.
Ta fram en eller flera profilerade bakgrunder för medarbetare att använda i digitala möten med externa deltagare.
Bildmanéret bör innehålla särskilda anvisningar för sociala medier. Där är det en fördel med en dynamik och autenticitet; det vill säga att bilderna inte ser alltför ensidiga och arrangerade ut.
Lägg upp riktlinjer för rörligt innehåll. Säkerställ att avsändaren syns i det rörliga materialet och inte bara i tillhörande text. Bestäm hur logotypen ska visas, i början eller slutet av filmen. Kom också ihåg att lyfta vad som gäller för namnskyltar, ikoner och andra grafiska element, i produktionen av rörligt material. Här aktualiseras också frågan om hur varumärket ska låta. Vad ska gälla vid urval av musik, ljudeffekter och voice-over?
Ha kontraster i åtanke när ni granskar färgpaletten. Är det möjligt att skapa bra kontraster med färgerna som ingår?
I WCAG 2.0, standard för tillgängligt innehåll på webben, är gränsvärdet för kontraster AAA för att nå upp till den högsta nivån. Det ger en bättre användarupplevelse för alla. (Det finns flera gratisverktyg för att mäta kontraster.)
Det bör finnas åtminstone tre starkare färger med i paletten. Starka färger behövs bland annat för felmeddelanden, länkar och informativ grafik.
Välj med fördel minst två typsnitt som kompletterar varandra och fungerar bra ihop.
Ett av typsnitten måste fungera att läsa på skärm och stödjas av vanliga webbläsare. Enkelhet är ett ledord. Tänk på att tunnare typsnitt generellt är svårare att läsa, och blir ännu svårare på mobiltelefonens skärm.
Text bör inte ligga ovanpå bilder om bakgrunden skiftar i färg och kontrast på ett sätt som gör den svårläst.
Känns bildmanéret stereotypt och ensidigt? Uppdatera till ett mer medvetet och inkluderande manér. Ta med exempel som visar manéret.
Ta fram presentationsmallar i både mörk och ljus version. Tänk på att det behövs en bra kontrast på texten vid användning av mörk bakgrund. Presentationer som ska visas på stora skärmar blir lättare att läsa med mörk bakgrund. Ska du skicka ut kopior av presentationen efteråt? Välj den ljusa versionen!
Missa inte att ta med direktiv för e-postsignaturen i den grafiska profilen. Oavsett om ni vill ha en stilren eller mer iögonfallande signatur – gör den tydlig med väl synlig kontaktinformation och goda kontraster.
Sträva efter att göra den grafiska profilen överskådlig, undvik att göra den överkomplicerad. Den ska vara begriplig och användbar för människor med olika kunskapsnivåer och erfarenheter.
Gör tydliga avsnitt och en innehållsförteckning. Var pedagogisk. Presentera inte bara hur det ska se ut, utan ge också visuella exempel på hur det inte ska se ut, så minskar risken för snedsteg.Är den grafiska profilen omfattande kan du vid sidan om den kompletta versionen göra en enklare version, en grafisk guide, för att få hela organisationen att förstå vikten av rätt färger, typsnitt och användning av logotypen.
En tryckt grafisk profil kan vara trevlig att hålla i. Nackdelen är tryckkostnaderna och att den blir svårare att uppdatera.
Men .pdf då? Lättare att uppdatera förstås, men hur säkrar ni att inga gamla versioner skvalpar omkring?
En webbaserad grafisk profil är enkel att uppdatera. Du kan lägga in rörliga exempel och den finns tillgänglig på ett ställe. Vill du inte att den ska vara åtkomlig för allmänheten kan du antingen publicera den på organisationens intranät, eller på webben med krav på inlogg. För exempelvis statliga och kommunala bolag finns dock också en poäng med öppenhet.
För förståelse och engagemang hos de som förväntas ta del av och använda den behöver du bemöda dig om att förankra den grafiska profilen.
Nämn gärna kärnvärden, nyckelord och mål i verksamheten i en kärnfull sammanfattning av hur företaget vill kommunicera. Förmedla att syftet med profilen är att underlätta allt detta.
Ta ett möte med medarbetarna och lyft det som är nytt i den grafiska profilen, och hur befintliga delar ska användas framöver. Det är också ett tillfälle att få feedback på om något är oklart och behöver förtydligas innan uppdateringen kan anses vara färdig.
Vi fattar, det blir lätt mycket att ta in när det gäller ens grafiska profilering och tonalitet. Tur att vi är experter!