Har du någon gång upplevt att det – kort efter att du har haft ett samtal om en produkt eller tjänst – dyker upp en annons om just denna produkt/tjänst på sociala medier eller i sökmotorer? Många kan nog relatera till känslan av att vara övervakad när sådant händer. Det har lett till en seglivad myt om att mobilen avlyssnar våra samtal. Men hur fungerar det egentligen? Vi reder ut varför detta händer, vad som faktiskt pågår i bakgrunden (hur digital marknadsföring fungerar) och hur du kan skydda din integritet.
Det är lätt att tro att mobilen lyssnar på oss när annonser för produkter eller tjänster som vi precis pratat om plötsligt dyker upp i våra flöden. Det finns dock andra förklaringar än aktiv avlyssning och de bygger främst på hur digital marknadsföring fungerar i kombination med vår egen psykologi. Spänn fast bältet för nu dyker vi ned i ämnen en gång för alla!
Myten om mobilavlyssning går ut på att våra telefoner och de appar vi använder konstant lyssnar på våra samtal för att samla in information som sedan används för att rikta annonser. Det kan kännas som en rimlig förklaring när man pratat om en viss produkt och ser reklam för just den produkten på sociala medier kort därefter.
Men! I själva verket finns det ingen bekräftad evidens för att mobiltelefoner regelbundet skulle avlyssna användarnas samtal för att använda informationen i marknadsföring. De stora plattformarna, som Meta (Facebook och Instagram) samt Google, förnekar dessa påståenden och menar att de har mycket strikta policyer kring hur data samlas in och används.
Den riktade annonseringen som kan verka så skrämmande effektiv handlar om hur digital marknadsföring faktiskt fungerar. Företag använder data och algoritmer för att förutse vad just du kan vara intresserad av. Låt oss förklara!
Företag samlar in data om dig från flera olika källor:
Informationen samlas ofta in anonymt och används för att skapa en profil av vem du är som konsument. Sociala medier som Facebook och Instagram kan sedan använda denna data för att visa dig riktade annonser som verkar mycket specifika.
Det är inte bara vilken data som samlas in som är viktig, utan också hur den används. Maskininlärningsalgoritmer analyserar enorma mängder data och upptäcker mönster som människor inte skulle kunna se. Det gör att algoritmer kan förutse vad du är intresserad av – ibland innan du själv ens har hunnit inse det.
Ett exempel: om du ofta söker efter resor och hotell, men nyligen också letat runt efter barnkläder, kan algoritmen anta att du planerar en familjeresa. Annonser för barnvänliga hotell kan då börja dyka upp i dina flöden.
Många appar och tjänster samarbetar genom att dela data med varandra. Om du söker efter en produkt i en e-handel kan den informationen delas med sociala medier-plattformar, vilket gör att du ser annonser för samma produkt i dina flöden. Detta kan leda till en uppfattning om att telefonen har tjuvlyssnat, men i verkligheten är det resultat av datadelning mellan olika tjänster.
En annan sak som bidrar till känslan av att telefonen vet för mycket är remarketingannonser. Om du tittar på en produkt på en webbplats utan att köpa den kan du senare se annonser för samma produkt på andra sajter eller i appar. Det möjliggörs genom att cookies (små textfiler) placeras på din enhet och gör det möjligt för sociala medier att identifiera och rikta annonser mot dig.
Även om det är tekniskt möjligt att appar kan lyssna på ljud från din mikrofon, skulle det kräva ditt uttryckliga tillstånd. Om en app vill använda din mikrofon måste den be om tillåtelse, och du kan se i telefonens inställningar vilka appar som har tillgång till mikrofonen.
De stora techföretagen har infört strikta regler för att förhindra att appar missbrukar mikrofonåtkomst. Om en app missbrukar tillstånden riskerar den att bli avstängd från appbutikerna. Dessutom skulle konstant ljudinspelning dränera telefonens batteri avsevärt snabbare, vilket gör det väldigt opraktiskt för alla inblandade.
Trots att tekniken för mobilavlyssning inte används i kommersiellt syfte finns flera psykologiska faktorer som kan göra att det känns som om mobilen lyssnar.
Selektiv uppmärksamhet innebär att vi lägger märke till saker vi redan har i tankarna. Om du precis har börjat fundera på att köpa en ny soffa är chansen stor att du plötsligt ser soffor överallt – både i fysiska butiker och i digitala annonser.
Det finns en psykologiska term för detta: ”Baader-Meinhof-fenomenet”, även känt som ”frekvenseffekten” eller ”selektiv uppmärksamhet”. Det inträffar när man nyligen har lagt märke till eller tänkt på något och sedan börjar se det överallt.
Det beror på att hjärnan börjar lägga extra mycket uppmärksamhet på det specifika objektet eller fenomenet. I fallet med annonser kan det upplevas som att sociala medier lyssnar på dina samtal, men ofta handlar det om att du nyligen har visat intresse för något och därmed blivit mer benägen att lägga märke till annonser eller inlägg som relaterar till detta.
Även om termen ”Baader-Meinhof-fenomenet” inte direkt förklarar själva marknadsföringsdelen, beskriver det upplevelsen av att plötsligt se samma sak överallt efter att ha blivit medveten om det.
Bekräftelsebias innebär att vi tenderar att lägga mer vikt vid sådant som bekräftar våra befintliga uppfattningar. Om du tror att din telefon lyssnar på dig kommer du att lägga mer vikt vid tillfällen när en annons verkar stämma överens med något du pratat om och glömma alla gånger det inte händer.
Ibland handlar det helt enkelt om slumpen. Vi människor är benägna att hitta mönster, även när inga sådana finns. När något känns som ett märkligt sammanträffande lägger vi det på minnet, vilket kan skapa en illusion av att det finns ett orsakssamband.
Många är oroliga över datainsamling och spårning på nätet, men det finns också flera fördelar med det hela! Genom att ge företag tillgång till viss information om ditt beteende och dina intressen kan du få en mer personligt anpassad och förbättrad upplevelse online.
Det är också bra att ha koll på att datainsamling är en metod för att förbättra tjänster och utveckla nya teknologier.
En av de största fördelarna med datainsamling är att den möjliggör personligt anpassade upplevelser. Företag kan använda insamlad data för att skräddarsy tjänster, innehåll och erbjudanden efter just dina behov och preferenser. Det innebär att du slipper irrelevant information och istället får tillgång till sådant som du faktiskt är intresserad av.
Datainsamling gör det möjligt för företag att förstå hur användare interagerar med deras tjänster och produkter. Genom att analysera denna information kan de göra förbättringar och optimera tjänsterna för att göra dem mer användarvänliga.
När företag har en tydligare bild av vad du är intresserad av kan de erbjuda skräddarsydda rabatter och erbjudanden direkt till dig. Detta är något som kan gynna konsumenter genom att de får tillgång till lägre priser på produkter eller tjänster som de ändå planerat att köpa.
Datainsamling handlar inte bara om att rikta reklam – det används också för att förbättra hur teknik och tjänster fungerar. Genom att analysera hur användare beter sig kan företag identifiera mönster och risker, vilket hjälper dem att skapa säkrare och mer tillförlitliga produkter.
För många är reklam en oönskad del av internetupplevelsen, men faktum är att den möjliggör mycket av det innehåll som vi använder gratis idag. Genom att tillåta datainsamling kan användare få tillgång till reklam som är mer relevant och engagerande för just dem, vilket i sin tur gör att innehållsskapare och företag kan finansiera sina tjänster.
Datainsamling driver snabb innovation genom att ge företag insikter i vad som fungerar och vad som inte gör det. Med hjälp av denna data kan de snabbt anpassa sig till marknadens behov och utveckla nya produkter och tjänster som är bättre anpassade till konsumenternas preferenser.
Om du trots allt vill begränsa och skydda din integritet finns det flera åtgärder du kan göra – även om telefonen inte aktivt tjuvlyssnar på dina samtal.