Kommunikatörer gnuggar sina händer varje år vid denna tidpunkt då Internetstiftelsen släpper sin gedigna rapport under andäktiga former. Denna gång tog Jessica del av presentationen inte bara digitalt, utan även fysiskt på plats tillsammans med ett hundratals andra nyfikna kommunikatörer och digitala marknadsförare. Och är man på plats blir det spännande dialoger med branschkollegor där alla väljer att ta till sig olika saker, beroende på var man är i livet och vad man arbetar med.
Så, vilka godbitar plockade hon med sig från årets rapport?
Svenskarna och Internet 2024 – Here we go, again!
Först och främst. Rapporten är 143 sidor och väldigt många av dessa sidor handlar om internetanvändandet i stort. Om man jobbar digitalt på något sätt måste man ha koll på denna rapport i stort, det är en viktig inledande spaning. Men jag väljer att fokusera på det som jag som marknadsförare, företagare och människa kan – och bör – ta till mig.
Tidigare år har jag mest intresserat mig för vad som hänt inom de olika sociala kanalerna och hur användandet förändrats, men i år kan vi konstatera att så mycket faktiskt inte har hänt. Däremot finns det andra områden som är intressanta som jag tror kommer att påverka beteenden på sikt. Här pratar jag framför allt om det som kom fram gällande näthat, självbild/utseende och AI.
Få saker har förändrats inom sociala medier, det har mest bara skett en del förflyttningar i användandet av sociala medier. Men, eftersom så gott som alla som använder internet finns på de sociala kanalerna är det viktigt att hänga med för att vi, som marknadsförare/företag, ska förstå hur vi kan bli en del och synas i användarnas vardag.
Viktigt om den här rapporten är att den togs fram under föregående år, vilket innebär att mycket som hänt under våren och sommaren inte finns med. Vi vet att Threads har växt under denna period och även Instagram har förändrats. Det går rasande fort och en rapport som denna kan snabbt bli inaktuell. Men det finns ändå en hel del spaningar och lärdomar vi kan ta med oss.
Tillbaka till de sociala medierna! Hela 90 % av dem som är födda 1970–2000 finns där varje dag. Det är det naturliga mediet för räckvidd idag.
De sociala plattformarna används precis som tidigare för både underhållning och samhällsnyheter. Intressant är att sociala medier i stort var den största nyhetskällan – så är det än idag. Var tredje person betalar för en nyhetstjänst. Det innebär att 2 av 3 inte fördjupar sig i nyheter. (Här kan man fundera på vad det beror på och vad det kommer göra med befolkningen på sikt när vi endast läser rubriker och ingresser.)
“Nästan hälften tar del av samhällsnyheter på sociala medier som de annars inte hade tagit del av”
Mobilen är den främsta enheten för internetanvändning. Svenskar använder mobilen till nästan allt, från att skrolla på sociala medier till att handla online. Dessutom är video, särskilt korta klipp, fortsatt det mest engagerande formatet som fångar användarens uppmärksamhet.
Vi går vidare med insikter om respektive socialt medium:
2 av 10 har använt TikTok det senaste året
3 av 10 har använt LinkedIn under det senaste året
4 av 10 har använt Snapchat det senaste året
5 av 10 använder Instagram dagligen
7 av 10 har använt Facebook under det senaste året
8 av 10 har använt YouTube under det senaste året.
Knappt 2 av 10 har använt X
1 av 20 har använt BeReal
TikTok har bland de yngre vuxit i popularitet och kanalen börjar allt mer användas för att ta del av nyheter och politiska diskussioner. TikTok är dock inte så stort som det påstås att vara. Snapchat ligger kvar i användandet såsom tidigare, men tenderar att minska något i användningen bland 10-talisterna och både TikTok och Snapchat minskar bland barn på lågstadiet. Förmodligen på grund av diskussioner om skärmtid, att TikTok själva blivit hårdare gällande åldrar och att vi vuxna börjat sätta ned foten. De yngre går snarare över till Roblox som ökar. Kanalen har tidigare varit en kanal för de yngsta på låg- och mellanstadiet, men nu ser man fler högstadie- och gymnasieungdomar även där.
Youtube, Facebook och Instagram är de största kanalerna sett till hela befolkningen. Dock minskar både Facebook och YouTube. Kanske har YouTube minskat till förmån för TikTok?
BeReal minskar. Kanalen är nog att anse som en fluga.
Instagram är den mest generella kanalen – flest användare finns kort och gott där. Men vi ska komma ihåg att vi som användare i olika åldrar använder Instagrams funktioner på olika sätt. 10-talisternas användning har det senaste året ökat på denna kanal.
LinkedIn är en kanal som används av 6% dagligen. Användningen är stabil bland yrkesverksamma, vilket tyder på en nischad men engagerad publik för specifika branscher och yrken.
Facebook är de vuxnas plattform. Vi använder oss faktiskt av meddelandefunktionen mer än att ringa varandra.
Gällande sociala medier i stort: Det kanske är dags att skapa eller uppdatera den där sociala medier-strategin nu när vi vet att sociala medier är det största mediet för räckvidd? Det är viktigt att verkligen förstå var företagets målgrupp finns, hur de använder sig av kanalerna och anpassa sociala medier-strategin därefter. Och, du som företag måste sannolikt inte finnas överallt. Utifrån varför användarna säger sig vilja använda sociala medier så är det dock klokt att fortsätta skapa innehåll med fokus på underhållning, utbildande material och inspiration. (Behov av hjälp med en strategi? – Vi kan hjälpa till!)
Instagram: På Instagram behöver vi tänka till så att vi skapar rätt typ av innehåll och nyttjar rätt typ av funktion, beroende på våra målsättningar och vilken målgrupp vi vänder oss till.
Facebook: Vi som företag kanske inte behöver vara så aktiva med att skapa eget content och synas i flödet på Facebook. Att hela 26 % använder sig av FB-grupper är något vi som företag däremot ska ta med oss. Det kan vara så att många knappt kollar flödet, utan endast använder chattfunktionen Messenger och grupperna. På dessa placeringar kan vi som företag inte synas, men vi kan köpa oss in på kanalen via annonser. Det är en av de viktigaste spaningarna för företag.
LinkedIn: LinkedIn (liksom TikTok) är kanaler där man snarare konsumerar innehållet än skapar det. Däremot visar rapporten att mängden innehåll har ökat något, men h e r r e g u d vad mycket generiskt innehåll som läggs upp där. Kanske något som ökat ännu mer sedan ChatGPT började nyttjas av många användare? När man väl skapar mänskligt, intressant innehåll är det förhållandevis lätt att synas. Det är faktiskt betydligt lättare att få organisk räckvidd på LinkedIn kontra Facebook. Däremot är det billigare med annonsering på Facebook gentemot LinkedIn.
Samtliga kanaler/Generiskt innehåll
Vi kan även se att samma innehåll dyker upp på flera kanaler: den som skapar en TikTok lägger även upp den som en Reel på Instagram. Det som trendar på den ena kanalen trendar på den andra och det här börjar så smått trötta ut, i alla fall mig…
Rörligt innehåll
Eftersom vi använder mobilen till nästan allt är det viktigt att optimera både sociala medie-innehåll liksom hemsidan för just mobilen i stort. Stora bilder, stående filmer etc. är det som fortfarande primärt gäller.
Att korta videoklipp visar sig vara mer effektiva än längre produktioner, är föga förvånande utifrån all info ovan. Dessa produktioner behöver inte heller vara dyra eller komplicerade att skapa. Enkla, autentiska videor där någon pratar direkt till kameran kan ha större genomslag än påkostade produktioner eftersom de känns mer personliga och äkta.
Inget gott som för något mindre gott med sig.
I undersökningen ställdes frågan om sociala medier stjäl mycket tid. Här svarade hela 40 % ja. Detta är intressant. Börjar vi bli mer medvetna? Och kommer detta påverka vår skärmtid framgent?
Sociala medier förenklar kontakten med nära och kära och kan även hjälpa oss med att ge oss tips och råd i vardagen via olika intressegrupper. Men för vissa, särskilt unga kvinnor, kan sociala medier också bidra till negativa känslor.
Även om plattformarna erbjuder ett bredare skönhetsideal så upplever många att de jämför sig med andra, vilket leder till att de känner sig mindre attraktiva och mer ensamma. Dessa negativa känslor är betydligt vanligare bland kvinnor än män, vilket tyder på ett tydligt könsmönster i hur sociala medier påverkar användarnas självbild.
Utmärkande för män? Var fjärde man under 25 år har varit utsatt för näthat, hot och kränkningar.
Eftersom 40 % uppger att sociala medier stjäl mycket tid kan detta tyda på en ökad medvetenhet om skärmanvändning. Sunt? Ja! Men, vi som marknadsförare bör vara medvetna om att användare kan börja begränsa sin tid på plattformar. Vi bör därför fokusera än mer på att skapa engagerande, kort och mer slagkraftigt innehåll som snabbt fångar intresset.
De negativa effekterna på självbild är mer framträdande bland kvinnor, medan unga män upplever mer näthat och kränkningar. Marknadsföringskampanjer bör ta hänsyn till dessa mönster och undvika att förstärka osunda ideal eller trigga negativa känslor, samtidigt som man arbetar för att främja inkludering och positivt engagemang.
Och så var det det här med AI. Information om svenskarnas användning av AI finns i en separat kompletterande studie som genomfördes under augusti 2024. Då detta enligt oss också är väldigt viktigt att ha koll på kommer även lite kommentarer kring detta från oss:) Läs hela studien här.
“29 % har använt ChatGPT”
Enligt Internetstiftelsens rapport har 29 % av svenskarna använt ett AI-verktyg och ChatGPT är det vanligaste. Här syns en tydlig generationsklyfta. De yngre ser AI som en hjälp i sin vardag och då framförallt i skolan. När man frågar äldre varför de inte testat är det vanligaste svaret “vill inte”. De är mer skeptiska och oroliga för vad AI på sikt kan innebära för vår säkerhet och samhället i stort. Medan yngre användare kan attraheras av innovation och effektivitet, kan äldre behöva mer betryggande information om säkerhet och integritet (se nästa stycke med mer om detta).
AI-verktyg används idag för allt från textgenerering och översättning till dataanalys och marknadsföringskampanjer. Vi börjar se allt fler manipulerade bilder, både i bild och i videos. Än så länge är det förhållandevis enkelt att identifiera det AI-genererade innehållet, men det kommer sannolikt att bli bättre med tiden. Det kommer att ställa betydligt högre krav på vår förmåga till källkritik, men det är en annan historia…
Att använda AI-genererade bilder och filmer som en del av ett företags marknadsföring kan verka lockande. Det är ju kostnadseffektivt och snabbar på produktionen. Men det finns flera anledningar till varför det kan vara problematiskt ur ett varumärkesperspektiv. Mer om detta i en separat artikel.
Instagram tillåter AI-genererat innehåll men är tydliga med att transparens är viktigt. Plattformen kräver att användare som postar AI-genererat material tydligt informerar om detta. Det gäller särskilt om det kan vara vilseledande eller om det används i reklam eller andra kommersiella sammanhang. Instagram vill undvika att användare förväxlar AI-genererade bilder och videos med autentiskt innehåll, och arbetar för att skapa riktlinjer som säkerställer tydlig märkning.
Google har en liknande inställning till AI-genererat innehåll, särskilt när det gäller webbplatser och sökmotoroptimering (SEO). Google har tidigare varnat för att automatiskt genererat innehåll som saknar kvalitet och vill manipulera sökresultat kan strida mot deras riktlinjer. Däremot har Google betonat att AI-genererat innehåll som är användbart, informativt och bidrar till en positiv användarupplevelse kan vara acceptabelt. Det viktiga är att innehållet tillför värde och inte bryter mot deras riktlinjer om spam eller vilseledande information.
Rapporten lyfter även flera aspekter kring svenskarnas digitala integritet och skydd.
Många svenskar känner en växande oro för hur deras personliga data hanteras av både företag och myndigheter. En betydande del av internetanvändarna uppger att de känner sig övervakade online, och särskilt stor är oron för att företag som Google och Facebook samlar in och använder deras data. Denna oro har ökat stadigt under de senaste åren, med 46 % av användarna som uttrycker detta. För marknadsförare innebär det att öppenhet och tydlighet kring datainsamling blir allt viktigare. Företag bör vara transparenta om hur data används och se till att användarnas integritet respekteras.
“6 av 10 tror att mobilen tjuvlyssnar.”
Rapporten visar att yngre användare är mer medvetna om och aktiva när det gäller att skydda sin integritet online. De tenderar att stänga av platsåtkomst och begränsa appar från att samla in data. Däremot är äldre användare, särskilt pensionärer, mindre benägna att vidta sådana åtgärder. Detta innebär att marknadsförare bör anpassa sina strategier efter målgruppens ålder och integritetsmedvetenhet. Kampanjer som riktar sig till yngre användare kan dra nytta av att visa hur dataskydd hanteras på ett ansvarsfullt sätt, medan äldre grupper kan behöva mer pedagogisk information om säkerhet.
Oro över datainsamling har lett till att 40 % av användarna undviker vissa appar helt och hållet. Detta visar hur integritetsfrågor direkt påverkar konsumenternas beteende och val. Marknadsförare bör vara medvetna om att förtroende är en avgörande faktor för engagemang och användning av digitala tjänster. Att kommunicera tydliga dataskyddspolicyer och erbjuda lättanvända verktyg för integritetsskydd kan öka användarnas vilja att interagera med tjänsten eller produkten.
Kommentar
Detta är en seglivad myt och vi skulle faktiskt kunna på sikt bjuda på en alldeles egen artikel om detta. Ni vet, man pratar om något och får därefter upp en annons. Men! Mobilen kan inte tjuvlyssna, däremot kan plattformar samla in mängder av data. Facebook känner dig bättre än din bästis, brukar jag säga.
Att du ser en annons om vad du nyss pratat om har med din hjärna att göra. Den psykologiska termen kallas ”Baader Meinhof-fenomenet”, även känt som ”frekvenseffekten” eller ”selektiv uppmärksamhet”. Det inträffar när man nyligen har lagt märke till eller tänkt på något och sedan börjar se det överallt.
Data är säkert, men vi kan faktiskt påverka vad vi delar med oss av. (Se den andra artikeln om du vill veta hur du kan begränsa vilken data du delar med dig av.)
Om integritet och skydd av personlig data fortsätter att vara ett viktigt ämne för svenska internetanvändare behöver vi som företagare/marknadsförare tänka till och bli extra tydliga med hur vi använder data och skyddar konsumenternas integritet.
Om din verksamhet samlar in personuppgifter eller använder cookies för att spåra användarbeteende är det ett lagkrav att du ska ha upprättat en GDPR- och cookiepolicy. Både GDPR och e Privacy-direktivet kräver att samtycke från användare ska vara informativt, frivilligt och specifikt, vilket innebär att användarna måste veta vad de samtycker till innan cookies kan placeras på deras enhet. De ska också ha möjlighet att enkelt avböja cookies om de inte vill godkänna dem.
Orolig att du inte har allt detta på plats? Eller att infon du har på hemsidan är förlegad? No worries, kontakta oss så kan vi hjälpa dig att se över om det är något du behöver uppdatera.
Trots att Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder, är det många som fortfarande upplever utmaningar med digital teknik. Enligt rapporten behöver var femte svensk hjälp med att navigera i den digitala världen. Det omfattar allt från att installera mobilt Bank-id och hantera säkerhetsinställningar, till att förstå tekniska termer och hitta rätt sökfraser. För företag och marknadsförare skapar detta både utmaningar och stora möjligheter.
Många grupper, särskilt äldre och personer med funktionsnedsättningar, står inför digitala hinder. Svårigheter med att använda e-tjänster, komplexa användargränssnitt och tekniska termer gör att de inte fullt ut kan delta i det digitala samhället. Bland äldre är det vanligt att behöva hjälp från familj och bekanta för att hantera digitala uppgifter, vilket skapar ett beroende och riskerar att förstärka det digitala utanförskapet
Problemen varierar och inkluderar allt från att installera appar och hantera lösenord till att förstå uppdateringar och använda parkeringsappar. De mest självgående är 90-talisterna, där nästan alla uppger att de klarar sig själva och inte behöver hjälp alls.
Digital tillgänglighet är inte bara en utmaning – det är en möjlighet. För marknadsförare är detta viktigt att ta hänsyn till när man utvecklar sina strategier. Att förstå användarnas behov och hinder kan nämligen skapa stora konkurrensfördelar:
Vi som byrå är bra på att flippa på perspektiven. Om det är svårt för så många som 20 % av användarna att hitta det man söker, ser vi det som en möjlighet. Låt oss bli bättre på sökordsoptimering. D.v.s. försöka tänka på hur en användare tänker snarare än vad företaget vill kommunicera ut.
Det var min sammanfattning av årets 143 sidor. Jag hoppas att du som är marknadsförare, företagare eller internetanvändare i stort har fått ut något av att läsa den. Kanske har du själv dragit slutsatser som är annorlunda än mina? Jag ses gärna över en kopp kaffe och pratar om det! Och om du har insett att du, eller företaget du jobbar på, behöver hjälp med att tackla utmaningar och tillvarata möjligheter, hör av dig så pratar vi om det!